Framme

Framme i Blekinge hos bror.

Resan gick som på räls (!) hela vägen.
Förutom första 1,5 timmen som var på flyg.
Allt klaffade och alla biljetter funkade.
I Karlshamn mötte hela familjen bror upp. Så roligt!
Guddottern har blivit stora damen och blev nog ännu större när hon blev storasyster.
Med allt vad det innebär. Typ "kan själv", "jag vill inte" eller "jag vill".

Så himla mysigt att få komma hem till dem och umgås lite granna. Vi träffas på tok alldeles för sällan. De bjöd på köttfärslimpa och potatis. Fantastiskt gott efter ett par timmar på resande fot.

Lillebror ( inte min dock ) väger numera dubbla sin födelsevikt och är ordentligt rund om kinderna. En gosig kille som tackade för en stund i famnen
och la en härlig bebiskräksa på fasters axel. Men vad gör det? En kväll som denna?

Det finns många härliga fördelar att vara faster.
Em av dem är att när man känner att John Blund är på intågande så lämnar man snällt över en gosig liten kille till sina riktigt trötta föräldrar.
Och därefter går man helt enkelt och lägger sig.
Med öronproppar i öronen så sover man sedan som en stock.

Det är sånt som kommer om 14 år, sa jag till brorsan.