God Jul!

Igår kväll kom min julklapp äntligen till användning.

Maken och jag drog mot Örebro och ett härligt dygn bara vi två.
Makens tanke vid bokningen av hela julklappen var att vi skulle ha haft liksom hela lördagen på oss. Typ lämna Linköping under förmiddagen, checka in tidigt på hotellet, gå på stan, ta en lunch. Chilla i största allmänhet. För att sen senare på kvällen gå och titta samt lyssna på "Magnus Den Store".

Men det blir inte alltid som man planerar eller tänker, det vet vi ju alla. Så efter all fotboll och diverse ledarträffar och lite annat så kom vi iväg mot Örebro vid 15.30 iallafall.
Vi checkade in vid dryga femtiden.

Så fint rum vi fick.

Hungriga som sjutton så intog vi barhäng på hotellets restaurang.

Beställde in en chark-tallrik och lite dumplings. Men herregud så himla gott!

Och så kilade vi snabbt upp på rummet för att klä om.

Vi promenerade mot Conventum Arena.

Han är ingen större entertainer direkt, han Magnus. Egentligen. 

Han skämtade och vi skrattade, absolut.  Han lät dock som om allting var så väldigt inövat och att han läste direkt ur manus, och bara det gjorde att det blev lite av en kul grej av bara det.

  Han är inte stans bäste dansare heller. Kan man säga.  Men han har nåt. Och sista kvarten struntade publiken i sina stolar och ställde sig upp och svängde med i musiken.

Extranumret var bäst på hela kvällen. När han satt vid sitt piano och sjöng "Jag och min far" så det stod härliga till.

21.30 var showen slut.

Vi hämtade ut våra jackor. Gick förbi Ica på vägen till hotellet. Köpte med oss massor av olika oliver och goda skinkor som vi sen satt på rummet och kalasade på ända tills det var sovdags. 

Och här är det ju! Stället som är jag. Jag som älskar att "bara vara"!

Tack för julklappen! 

Reunion med wifsen

Ett underbart dygn tog sin början på lördagen när jag mötte upp de två första tjejerna från Tallinn på Lidingö. De hade just kommit från Bromma flygplats direkt från just Tallinn och jag kom med bil från Linköping. Så himla roligt! Det var juni förra året vi sågs, men det kändes som igår.

Vi skulle vänta in ytterligare tre stycken härliga kvinns som var på väg in från både Gävle, Västerås och Täby.
Under tiden vi väntade så åkte vi till Lidingö Centrum för att inhandla lite frukost för oss till söndagen, samt lite lunch för dagen.

När vi stod vid den manuella disken där vi hade tänkt välja mellan väldigt mycket smaskens tog vi en nummer lapp. Nummer fem. Och det blev våran tur.
Bredvid oss stod det två fina Lidingökvinnor i 60 årsåldern med varsin vagn.
En ung man bakom disken tryckte på knappen igen och nummer sex kom upp på displayen.
"Sex", ropade han.

De fina damerna tittade sig runt omkring när plötsligt den ena kvinnan utropade med blicken mot oss tre:
"Har ni sex, eller?"

Då svarade hennes väninna lite försiktigt:
"Nemän, det ser du väl att dom inte har!"

Hahahaha!
Som vi skrattade!

 Åh herregud så otippad kommentar från så fin lady. 
Vi skrattade så väldigt att till och med de unga pojkarna bakom disken blev generade.
"Nej, vi har inte sex!", svarade vi.

Sen åkte vi hem till Therese där vi skulle möta upp de andra tre tjejerna.
Och utanför i solen satt de när vi anlände. Sååå roligt att se dem också. Ett kramkalas utan dess like under ett par minuter innan vi stegade in i Thereses lägenhet.

Mycket skratt. Mycket prat.

Klockan 19 var bordet bokat på en restaurang inne i stan.
Innan dess skulle vi bara fräscha till oss en smula. Det var snabbt gjort eftersom vi prioriterade att snacka istället tills taxin kom.

För att få dit mascaran behöver tant nuföritden extra ljus för att se var fransarna sitter.  Då kom Charotte med det som fanns att tillgå.

Jessica, Annika och Charlotte

NIna, jag och Therese

Hela gamla gänget

Lite förbubbel 

En tittar in i en kamera, medan den andra tittar in i en annan

Sen hamnade vi på Anglais där vi hittade ett bord för sex. ( ...och så kom jag att tänka på de där damerna igen...haha )

Drinkarna var goda och skratten likaså.

Att det finns så mycket att prata om egentligen.

Taxin gick hem framåt småtimmen men ingen av oss ville gå och lägga sig. Så vi satte oss i mörkret vid köksbordet. Med pyjamasbyxorna på och sminket avtaget och fortsatte att prata och skratta i ljuset av de brinnande lågorna från ljusstakarna.  Så väldans mysigt!

Frulle

På söndagen vaknade vi lite pö om pö och dukade upp till stans frukost som vi satt länge och väl och njöt av. Vid samma bord som nyss hade lämnat, kändes det som.

Vid lunchtid var det dags för mig att lämna sällskapet för att dra mig hemåt igen. Med ett leende på läpparna och med en härlig gokänsla i kroppen.
Jag är sååå glad och tacksam över att det var just de här underbara tjejerna som fanns i Tallinn samtidigt som jag. Tänk, vilken tur jag hade!

Årets första grill för oss

När jag kom  hem var grillen tänd och årets första grillning var ett faktum.

Bara älska våren!!

".....annars får du göra det hemma!"

Lärare som säger till sina elever:

"Ni som inte hinner med att göra alla 15 uppgifter på tiden som är kvar av lektionen får göra resten hemma!"

Vad händer exakt då?

Jo, för att hinna med alla dessa 15 uppgifter under skoltid skrivs det som aldrig förr i böckerna. Det riktigt glöder om pennorna för att om de är tillräckligt snabba och hinner klart, så slipper de hemjobb. 

Men vad blir det för resultat? 

Genomtänkta, nyanserade och välskrivna svar? 

Vad är syftet?

Har eleven lärt sig nåt? 

Är det uppgifter som läraren ska bedöma och betygsätta?

Kan läraren gå hem och känna sig nöjd med vad den har gett eleven? 

Snacka om att lägga stress på unga axlar. 

Läxor över huvud taget. 

Är det bra? För vem? 

Är det meningen att elever som åker hemifrån vid sjutiden på morgonen, går i skolan mellan 08.00-16.00 och är hemma vid 17 tiden, ska behöva lägga ytterligare tid på skolarbete när de kliver innanför dörren hemma? Vem kan ta in ännu mer information efter 10 timmars arbetsdag? 

En 10 timmars arbetsdag full med intryck, högljudda lektioner, mycket folk, mycket eget arbete bland mycket annat. 

För mig känns det en aning orimligt. 

Ett par timmar av lugn

Hängde igår med en kär vän och några av hennes vänner till Högby Gård. Det är ett Spa och konferens ställe som ligger ca 30 minuters bilväg mot Motala. 

Under tre timmar kunde vi bada, bubbla, fika samt få en valfri behandling på 25 minuter. Vi valde Hamam. 

En av de behagligare behandlingar jag nånsin provat faktiskt. 

Med peeling, varmt vatten, skum och så lite massage på det. 

Åh så skönt det var att ligga där på marmorhällen. Och 25 minuter gick alldeles för fort. 

När vi var mummade och nyduschade och klara satte vi oss till bords för att intaga en liten kycklingenchilada. 

Tack Carina, för att jag fick hänga med dig ett par timmar!