måndag 30 december 2013

2013 års sista dygn

Årets sista måndag. 

Den här tiden på året börjar det bli dags för att göra ett avslut för 2013. Allt har sin tid och det är så livet rullar på. 
När man vågar stänga en dörr så öppnas garanterat automatiskt en ny. Och för att kunna ta emot nästa år med öppna armar känns det bra med årsbokslut. 

Ett år som för mig personligen har inneburit oerhört mycket nytt. Väldigt mycket nya insikter och bra mycket nya upplevelser. 






Årets sista dygn tänker vi tillbringa på Smultronställlet. 

Ett lugnt och skönt avslut och vi hoppas på en härlig start på 2014. 



Tid för eftertanke och reflektion. 



torsdag 26 december 2013

Mowgli är ju som vilken tonåring som helst

Och så har julafton anno 2013 gått av stapeln.
Så många veckors planering och så säger det bara swisch -  så har den dagen passerat.


Julstuga på mattan i vardagsrummet. Godis och lite söndagsvin var det den fjärde advent.



Det mysigaste, enligt mig, är nästan dagarna innan, eller precis dagen och kvällen innan. När man bara har det sista att lägga handen på. Nån liten julklapp kvar att slå in. Nåt fyndigt rim på gång. Glöggen puttrar på spisen, doftar så där ljuvligt som bara en glögg kan göra. Lugnet börjar lägga sig en aning.



För att kunna gömma sig bakom våran Piff o Puff gran behöver man verkligen vara så att säga pinnsmal.

Vi klädde granen på söndagskvällen. Den fylliga, vackra granen som har huggits på farfars marker i Mullsjö fick en kula på varje gren. 

Till uppesittarkvällen kom min pappa med sin fru och deras två hundar. 
Av våra sex lotter på Bingolotto blev det iallafall tre nya lotter till nyår.

Julafton.
Vaknade av att det nog var tomten som stökade på vår farstukvist på morgonkulan, när han lämnade av två paket till de som så snällt hade ställt ut gröten kvällen innan. Precis som tomten har gjort de senaste 16 jularna. 


Ljusen ska bara vara tända. Helst överallt i hela huset. Trots att det blir över hundra grader varmt.


En brasa ska man också ha tänd. Men där gick gränsen för vad sonen orkade med värmen. Så han fixade en alternativ brasa istället. Med ett vackert sken och härligt knaster.

Vid 15 hugget slog vi oss ner i soffan. Så klart. Undrar hur många miljoner svenskar som gjorde exakt samma sak som vi?

Och när Mowgli äntrade scenen kom vi på det. Som vi skrattade.

"Låt mig va! Lämna mig ifred! Gå härifrån!"
"Jag är nog tuffare än vad somliga tror!"


"Jösses!"



"Var glad och nöjd med livet som du lever här.
Glöm bort bekymmer sorger och besvär!"

På nåt sätt kände vi liksom igen oss i varje scen. Så roligt det blev. För somliga av oss iallafall. Medan andra tyckte att det var sådär kul.



"Ho-ho"


Och till slut kom han. Den efterlängtade. Den välkända. Han som jag vaknade av på morgonen. Tomten hade hunnit med många barn och klappar innan han kom hem till oss på kvällen. Han hade haft fullt upp med sina Nissar som ringde på mobilen stup i kvarten och som undrade var de skulle. Så man kan säga att svetten rann på stackarn där under ma..... jag menar i pannan. 



Tomten och hans söner


Och det här att tomten nu för tiden är minst. Time flies!


"Finns det några snälla barn här?"



God fortsättning till er alla mina kära vänner!




lördag 14 december 2013

Badkalas

Jag tog med mig egna lakan att sova i över helgen.


"Tycker du också om Spindelmannen", frågade Celeste och slängde sig över min säng. Hon har Spindelmannens strumporna på sig.



Vid elva var det dags att göra oss i ordning för att åka på kalas. Klockan tolv i simhallen skulle vi träffa en kompis till Celeste som har fyllt fyra år. Det började med en korv med bröd. 13 förväntansfulla barn med varsin vuxen.


Man blir lite sömnig av att följa med syrran på 4-års kalas i simhallen

Victor var med han med. Fast han fick bada med farmor medan faster var med syrran på kalaset i en annan bassäng. Efter att ha fått smaka på glassen som födelsedagsbarnet bjöd på efter badet somnade han mitt i en tugga i farmors knä. Det kostar på att ligga på topp.


Reflexer är bra

Efter lite vila på hemmafronten gick vi ut i mörkret för att gunga. 
Det älskade de rara små barnen.  Ju högre desto bättre och roligare. Det älskade inte den här fastern. 
Att stå och putta på en gunga är absolut det tråkigaste jag vet. Just den biten är jag skapligt klar med, kan man säga. 

Båda barnan somnade som små änglar mellan 19-20 och nu är det snart min tur. Så vi vaknar laddade för en ny spännande dag i morgon.

God natt, världen!


fredag 13 december 2013

Faster hela helgen

Tog bilen ner till brorsan och hans familj.
Han och hans fru ska till Halmstad över helgen och åker extremt tidigt i morgon bitti.  Min svägerska  Marie ska tävla om en landslagsplats för henne och en av deras hundar, Tellus, i agility.
Och jag ska vara barnvakt. Hela helgen ska jag få vara faster. Farmor finns med på ett hörn också.



E4:an längs Vättern måste verkligen vara en av Sveriges vackraste vägar att färdas på.

Ett rum som det anstår en fyra-åring

Vi har inte setts sen i somras. Men vad gör avstånd när man finns nära i hjärtat hela tiden?


Min guddotter har alltså lärt sig bokstäver och siffror under hösten. Och hon älskar sin Emil-mössa.


Tuffe Victor har blivit stora killen och är verkligen ingen bebis längre. Och vill pilla och bygga med Lego mest hela tiden.


Medan vi läste julsagor i Celestes säng fick jag låna hennes glasögon "så jag skulle se ordentligt".


Vi har dansat runt granen. Och sen långdans genom hela huset. På tv såg vi luciatåg och Celeste talade om att hon helst av allt skulle vilja vara stjärngosse med strut på huvudet. "Du får vara vad du vill", svarade hennes mamma och Celeste berättade hur enkelt det var att bara rulla ihop ett papper till en strut och sen klistra på stjärnorna. Nästa år är hon femåring och får vara med i luciatåget på förskolan. Hoppas hennes önskan går igenom.

Än kan hon natta barn den här tonårsmamman

När klockan blev sent var det dags att nattas. Faster fick äran att läsa godnattsagan och mamma kom in och sa "God natt älskling, vi ses på söndag". 
Då var det nära till tåren på dottern och jag erbjöd mig att gå ut så de skulle få sin stund tillsammans. Men jag fick vara kvar och denna kloka och kavata tjej sa "Lycka till mamma!". Då var det nära till tåren hos mig.

Lego är bäst.



I morgon ska vi på bad-kalas. 




onsdag 11 december 2013

Mammor

Man blir aldrig för gammal för att få små meddelanden från sin mamma.

När jag var yngre hittade jag små lappar i min byrålåda, på mitt skrivbord, i min tandborstmugg, under kudden eller på spegeln i badrummet.

Nu för tiden kommer det på andra vägar.


Ibland bara vet hon när det behövs.


torsdag 5 december 2013

R.I.P Nelson Mandela

Vaknade nyss till nyheten om att en av våra allra största människor har gått ur tiden.
Världen har förlorat en god man.

Vila i frid Nelson Mandela.

Under sina 95 år här på jorden utgjorde han mer för fred och frihet än någon annan ens kommer att vara i närheten av.

Världen kommer aldrig mera bli sig lik.


söndag 1 december 2013

18 år är en lång tid

Idag är det 18 år sedan han bjöd upp på Berns Salonger och tänkte: "Henne ska jag ha!"

Och jag föll som en fura.