Vad är en bal på slottet när man kan vara på Saab Arena

Lördagen 28 maj. 

Datumet som under 14 söndagar har varit det slutgiltiga målet. Så många timmars slit. Så många timmars jobb. För att till slut kunna stå här idag.

Kö till fotograferingen. Ju snabbare man var med anmälan till balen desto senare tid fick man till fotografen. Vilket kunde vara en fördel om damen inte ville gå upp i ottan för att gå till frisören. 

Irma och Adam

Vackert. Stiligt. 

En viss spänd förväntan i atmosfären. 

Brorsan. Om två år är det kanske hans tur.

Amanda och Andreas, Irma och Adam, Ebba och Nicklas.

Ord räcker inte.

Uppställning inför första dansen inne på Saab arena. Och knappt ett enda öga var torrt.

200 par. 400 abiturienter.

Så många och så synkade. Svetten som rann i pannan på allihopa. Solfjädrar som vippade fram och tillbaka. Takter som räknades och de inövade snurrarna satt som en smäck.

Färgformationen.
De blå klänningarna var klart flest.
Och när sista dansen var klar så såg vi hur Adde knöt näven i ren lättnad. Sen utmarsch för transport mot Trädgårdsföreningen.

Jo, de fick faktiskt plats. Både Irma och klänningen.
Adam fick hålla andan och trycka in sig i baksätet.

I trädgårdsföreningen var det dags för picknick i det gröna.
En korg full med godsaker.

Och så dessa herrar. Hur stiliga är de inte egentligen?

Som alla sju har känt varandra ända sen 6-års.

Tack för att ni finns!

Vad stora ni har blivit!

Den berömda Rännstensgången.
Mot borggården för vidare transport med buss mot en mycket välförtjänt trerätters middag på Brigaden.

Vilken dag!
Tack underbara Adam och Irma för att vi har fått dela den här dagen med er!

Faster, jag är bonde!

Äntligen var vi på plats hos brorsan med familj. Som jag hade längtat. Och det roliga var att det var fler som hade längtat. Den här tjejen till exempel. 

Hon och jag. Vi är bästisar. Hon är min 6-åriga guddotter. Och hon hade bestämt att jag skulle sova i hennes rum. Hon hade även bestämt sig för att vara vaken ända tills jag gick och la mig. Men hon orkade inte hålla ögonen öppna fram tills dess. 

Men innan hon somnade hade hon i smyg gjort det här. Och lagt det på min kudde. 

Tror ni jag tjuvkikade?

Dagen efter ville både Victor och celeste visa oss runt på gården.

"Faster, jag är en bonde!", sa Victor plötsligt och gick med bestämda steg mot stallet.

Gårdsplanen. 

En av kräftdammarna. 

Stallet. Där hästarna Irina och Cissi bor. På andra sidan hästarnas box bor Elvan, Tolvan och Tretton. Det är tre getter som just har anlänt till gården. 

Tyvärr tyckte Tolvan att det var lite väl trångt så han hoppade över staketet och stack. Han är inte hittad ännu, trots Getspaning i hela området. Han är sedd, men inte infångad. 

Celeste knipsade av grenar med blad på. Som om hon aldrig gjort annat än att hållit i en sekatör.  Det ska visst getterna ha till frukost. 

Varsågoda. 

Vi vandrade vidare. Mot fårhagen. 

Där stod Yoda, Chewbacca, Darth Vadar och Charlie och betade gräs. 

Att vara i fårhagen tyckte bonden var lite läskigt och ville gärna bli buren. Bortanför kullarna har hästarna sin hage. 

Gästhusen på andra sidan. 

Kräftdammarna. 

Vid 13 tiden drog vi mot Jämshögs Kyrka. Det var dags för David Erich Gustaf och bli upptagen i svenska kyrkan. 

Min bror är gudfar till våran Calle. Idag blev våran Calle gudfar till sin gudfars yngste son. 

Gudfar Calle och David. 

Och så lilla bonden. 

Hällde dopvattnet tillsammans. 

Hej världen! Här är jag!

David gillade hela tillställningen kan man säga. Han var glad och pigg och skrattade mest hela tiden. 

David, Victor och Celeste. 

Jag och Calle. 

En av de två bästa sakerna jag har gjort i mitt liv. 

Två gudfäder med sina gudsöner. 

Och så fick både gudfar och gudson en present av Calles gudfar, han som hängde med Calle på Metallicas konsert i somras på Ullevi. 

Han gav presenterna med orden: 

"Nån gång i framtiden är det din tur att kanske hänga med din gudson på en konsert!"