Hans önskan var att jag skulle kunna hjälpa honom med att sätta fast den igen. på rätt ställe.
Jag sa så klart att det gör jag ju...gärna.
Kollade in sylådan och insåg ganska snart att den såg ju inte annorlunda ut än förra gången frun i huset skulle till att sy.
Så jag fick helt enkelt byta plan.
Jag tog med byxorna i en Ica-påse ( måste ha legat i påsförvaringen i sju månader under diskbänken....),åkte till Rocca Al Mare som är en av alla köpcenter. Dock det som ligger närmast oss.
Gick in i en affär där vi har handlat kläder förr och där jag vet att de har en sömmerska som syr in och syr upp. Iallafall kläder som man köper där.
Men jag chansade. De kanske kunde hjälpa mig.
Jag gick in med min Ica-påse och sa som det var med lilla knappen.
De tog emot påsen med innehållet och sa att de hjälper mig gärna. Men att det kommer nog kosta en peng eftersom byxan inte var köpt där.
"-Yes, I understand that", svarade jag, "It's okey." Och tänkte för mig själv att jag gärna ger en liten summa för det här.
Byxan skulle vara klar imorgonkväll och jag frågade hur mycket pengar jag skulle bli skyldig.
Eftersom sömmerskan inte var på plats i butiken så tog de trevliga tjejerna bakom disken och lyfte luren och ringde upp henne.
De ställde samma fråga till henne och efter några meningar la de på.
"-It costs 0.64 euro, 64 cent."
Va??
Alltså typ 5 kronor!! Skojar de?? ( Det märker jag iofs imorgon när jag ska hämta ut brallerna.)
Det är ju inte ens värt jobbet att ta fram alla sygrejer för det priset.
Varken för henne eller mig egentligen. Och det är hennes jobb. Som hon försörjer sig på.
Det var så löjligt billigt att hon nog kommer att få en hel euro i morgon.
Om knappen sitter där den ska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar