Men så otroligt gott

I helgen när jag var hos brorsan bjöd de på jordgubbspaj.
Jag åt även smarrig potatissallad. Till kvällsfika och frukost fick jag äta Hönökaka.
På lördagkvällen bjussades på Påskmust.

Helt vanliga saker som finns i helt vanliga kök. Trodde du ja. Men inte i mitt nuvarande liv. Eller i mitt kök.
Som jag har saknat dessa naggande goda smaker.
Det lasset av potatissallad som jag hade på min tallrik, på dop-lunchen, var inte rimligt.
Till detta lade jag även på en hel hög med rostad lök. Inte heller det en helt sund portion.
De Hönökaks-smårgåsar jag festade på till både frulle och kvällsfika skulle inte ha platsat hos Anna Skipper.

Men så otroligt gott!!

Hittade lite frusna jordgubbar i frysen här hemma. Tog ut dem, gjorde dubbel sats med smuldag och swish in i ugnen.
Lyckade inte alls lika bra som svägerskan. Men det var gott iallafall.

Efter fyra dagars ledigt var det åter dags att ta tag i vardagen igen.
Vilket inkluderar ett förhör av estniska glosor. Inte helt lätt språk att lära sig.

Varje gång jag kommer in till mitt gym hälsas jag varmt välkommen av denna fräscha och snygga tjej, Sanna Kallur. Lite coolt ändå att hon finns på en vägg i Tallinn, tänkte jag och tog en bild. Jag skickade denna bild till henne på Twitter och berättade att hon hänger så fint här på min gymvägg. Och väldigt överraskande nog kom det lite senare ett svar från henne.

-"Haha! Jag ser lite sträng ut, men det gör kanske att ni tränar bättre."
Om hon lovar att man blir lika snygg som henne....

Jag har spelat Wordfeud under några månaders tid. Väldigt roligt är det. Vissa matcher går fort. Andra tar flera dagar.
Ibland vinner jag. Ibland förlorar jag. Big time dessutom.

Men det har väl aldrig hänt att det har slutat oavgjort?!
Hur är det möjligt?
Tack för en god match!