söndag 18 december 2011

Hemma

Kom hem idag, söndageftermiddag, efter att jag o killarna har varit hos mormor och firat lilljulafton med härliga julklappar, fantastisk mat och störtskönt sällskap.

Vi hade en del fundamentala bitar att fixa innan livet kändes ok här hemma.
Det är bara att konstatera att olika saker är olika viktiga för oss alla.

För mig kändes det viktigt att ha ett telefonnummer att nås på. Att kunna ringa här hemma i Sverige till nära o kära. Så det fixade vi igår, på Expert i Nyköping. Tre kontantkort inföskaffade.

För andra var internet uppkopplingen absolut viktigast.
Så in till grannen och fråga om vi kunde snylta lite på deras WiFi.
Hyggliga som de är så fick vi det. Tyvärr hittade inte alla strålar in till oss iallafall och då var de så hyggliga att vi fick låna ett mobilt bredband - riktigt hyggligt.

För andra var granen viktigast att få upp. Den skulle tas in från altanen där svägerskans familj hade ställt den efter att ha huggit den i skogen. ( De har för övrigt huggit fem granar nere i svärfars skog i Mullsjö, en till varje familjemedlems familj.)
Så in med den samtidigt som jag sprang in till grannen med datorn och samtidigt hämtade upp jullådor från källaren. Ibland tror jag mammor har armar och ben som en bläckfisk. Samt ögon i nacken.

Allt skulle ske på en och samma gång och det blev en aning smårörigt.
Ja, men det är väl bara att göra en sak i taget, kanske ni alla kloka läsare tycker.
Och det hade det ju varit om vi alla hade tyckt att samma sak var viktigast.
Men det var inte så lätt att välja och bara bestämma och köra över den som då eventuellt hade fått vänta på sin tur.
Vi hade ju alla tre verkligen väntat på att få komma hem, boa in oss och få allt att kännas som vanligt liksom.

Men! Som vanligt löser sig alltid saker occh ting till det bästa.

Så nu är granen klädd, internet funkar, telefoner funkar, PS3:an inkopplad och funkar, sängar bäddade, kylen iallafall halvfull, en kille på fotbollsträning. Tråkigt nog har vi endast tre kanaler på TV:n. Men jag tror nog vi överlever just den biten. :)

Annars har jag en kort reflektion bara kvar att tillägga.
I alla hus här hemma i Sverige lyser det så otroligt fint och vackert och mysigt med alla stakar, stjärnor och utebelysningar.

Ett enda hus elförbukning här i Linköping skulle skulle täcka hela det området vi bor i, i Tallinn.
Bara en liten tankeställare jag fick när jag körde runt här med bilen och såg hur ljust det är.

Fast det är mörkt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar