torsdag 22 december 2011

En liten historia från livet ( skrivet för ett år sedan )

Jag minns min barndomsjular precis som om det vore igår.


Och det är det ju, kan man faktiskt säga. Nyss alltså.





Vi firade alltid julafton hemma. Jag, min älskade lillebror, mamma och pappa.


Och hela julen för mig o brorsan började alltid kvällen innan själva julafton.


Mamma o pappa hade en garderob, samma varje år, som de "gömde" alla


julkappar i.


När granen var klädd iallehanda prydnader var det så dags för oss att fylla


golvet under trädet med klappar.


Och som vi gick mellan denna garderob och vardagsrum. Vi fick


bara ta ett paket i taget, bestämde vi. Annars gick hela proceduren liksom


för fort.Och vi fick inte springa.





Själva julaftons morgon tillbringades framförtv:n och jullovsmorgon.


När programmet var slut så var det dags att få öppna ETT paket under


granen. Båda två visste vi exakt vilket vi ville öppna. Det hade vi redan


bestämt kvällen innan.


Frukosten åt vi upp och sen var det dags att fylla en korg med lite andra julklappar


för nu var det dags för familjen Rings årliga julrunda.


Vi tog bilen och åkte runt till våra vänner. Samma precedur hos varje familj.


Vi bytte klappar och fick lite gott fika.





Väl hemma igen var klockan dags för Kalle Anka. Den kollades på med stora ögon, för det enda tecknade vi var


vana vid var Tecknade Pärlor en kvart på söndagkvällen. Favoriten var Robin Hood, och är det faktiskt fortfarande.





Skinkan togs fram och vi doppade bröd, väldigt viktigt att inte doppa för länge. Vi lärde oss att bre på senap.


Att man kunde ha köttbullar och lite annat på julbordet märkte vi först lite senare.





Och nu äntligen! Nu fick vi öppna resten av alla klappar. Vi turades om att vara tomte.


Våran mormor o morfar bodde i Jokkmokk på den här tiden. Klappar hade skickats i tid så de fanns hos oss.


För att liksom känna att vi ändå var nära dem så spelade vi in hela öppningsceremonin på band. Tryckte på Rec

på världens största bandspelare


och så kände vi oss nära. Så nära vi bara kunde.





Vi slog in bandet i ett paket och skickade det till bästa mormor o bästa morfar.


Kvällen slutade med att leka med allt nytt. Klä på dockan sina nya kläder, sätta dockan i sin nya stol.


Brorsan lekte med sina älskade bilar.





Jag minns min barndomsjular med värme o tacksamhet.

..

1 kommentar: