Vilken mardröm

Inatt drömde jag två mardrömmar.
Det måste vara hundra år sedan jag drömde någon mardröm överhuvudtaget.

Så inatt slog jag till med två på en gång.
Har jag tur så slipper jag något liknande i resten av mitt liv.
För attans så otrevligt det är med mardrömmar.

Två olika sorters drömmar.
Men båda handlade i slutändan om död.
Och konsekvens av sitt handlande.
Om reaktioner och agerande.

Natten har verkligen inte varit till belåtenhet. Så när lilleman kom och väckte míg i morse var jag så tacksam över att det var just han. Han som stod där vid min sängkant. Det första jag fick se när jag öppnade mina blå var hans underbara leende och hans glittriga ögon. Som bara sprudlade av livsglädje.

Det blev en bra start på dagen.
Snart namnpresentation av en nyfödd prinsessa.
Det är också roligt.
Den första koppen kaffe så här på förmiddagen.
Det är lyxigt.

Djup tacksamhet över det jag har runt omkring mig.