tisdag 21 augusti 2012

210 måltider senare

Under 10 veckors sommarlov, sju dagar i veckan, med tre mål mat om dan har jag lagat ca 210 måltider.

Idag var det så dags att åter ta Lilla Vit till skolan.
Släppte av killarna vid skolgrinden. Satt kvar där en stund i bilen och bara kollade in människoflödet runtomkring.
Tänkte på förra årets skolstart när jag helt sonika släppte av killarna och de hoppade ombord på en buss och åkte med skolan på en sk fieldtrip over night det första de gjorde. Utan att ha mött nån innan.
I år var inte de första skoldagarna upplagda på det sättet. Som tur var.

Jag åkte och parkerade bilen en bit bort. Träffade genast en av mina svenska kompisar. Vi tog sällskap in till gymnastiksalen där ett info möte skulle hållas.
Och det var så kul att träffa alla "gamla kändisar" igen. En kram där, en kram där och så fick Mr Smith en kram han med, en av mina favvisar på skolan.

Med en känsla av att höra till satte jag mig på en stol bland människor som jag kände. Även killarna satt, eller stod, med människor som de kände.
Men jag visste samtidigt så väl att så var det inte för alla.
Till vänster om mig satt en familj. Antagligen helt nyanländ. Vet inte varifrån. Sonen var nog i 12-13 års åldern. Han var så ledsen att hela hans kropp satt och skakade. Hans ögon var så igensvullna och alldeles sådär söndergråtna. En tyst ledsamhet som endast visades via skakningar och tårar som sakta rann nerför hans kind. Pappan satt med en skyddande hand på sonens lår. Mamman satt på andra sidan.
"Been there, done that" tänkte jag och kunde riktigt känna i hela min mage hur jobbigt den familjen just i det ögonblicket hade det.

Rektorn hälsade alla välkomna och berättade att det är 50 (!) nya elever till detta läsår. De flesta i grade 6-10.
När vi kom som beginners förra året var det 45 stycken nyanlända elever. Men det brydde jag mig inte om så mycket just då, för då var alla nya för oss.
Sonen i grade 9 har fått två nya tjejer till sin klass, en amerikanska och den andra vet han inte, för hon dök aldrig upp under dagens lopp.
Sonen i grade 7 har fått två nya killar i sin klass, en från Estland och en från Holland.

Många nervösa killar och tjejer tillsammans med sina lika nervösa föräldrar har idag gjort Sin första skoldag på ISE, International School of Estonia. Medans de gamla eleverna kramades och frågade varandra hur sommaren hade varit.

Efter infomötet lämnade vi föräldrar skolan och barnen och hade 2,5 timme kvar tills det var dags att hämta upp dem igen.

Några av oss tog en promenad från skolan till Hotel Olympia och där tog vi höstterminens första fika. Med oss hade vi en "färsking" från Tjeckien.

Dags helt enkelt för år två i Tallinn.



3 kommentarer:

  1. Usch, blev tårögd jag oxå när jag läste om pojken......

    SvaraRadera
  2. Minns du vad du önskade andra hade gjort mot dig förra hösten? Gör det mot de nya i år. Alla hinner du inte med. men någon mamma kanske. Usch vad jag låter förmyndaraktig. Minns att du hade många känslor och tankar då.
    Ma

    SvaraRadera
  3. Annika- Som tur var hade han lugnat ner sig en timme senare när jag såg honom igen. Då log han en smula.
    Ma - Självklart! Just första dagen tror jag inte är nån ide. Då är de nog så proppade med nya intryck iallafall. Snart om nån dag eller så. Idag följde en ny mamma från Tjeckien med på fikan iofs.

    SvaraRadera