Okunskap föder fördomar

Tänk vad många människor har många åsikter om saker och ting.
Tänk vad många människor tycker mycket om saker och ting.
Tänk att så många tar sig rätten att döma andra människor. Utan att veta någonting överhuvudtaget. Vi vet så lite.
Det enda vi vet är att det lyser även i grannens kök.

Var och en av oss har inte den blekaste aning om vad som försiggår
inne hos grannen. När ingen annan finns i närheten.
Men ändå har vi åsikter om hur de sköter sina barn. Hur ofta de klipper sin gräsmatta. Hur de är mot sina barn.
Helt enkelt ifrågasätter andras sätt att vara.

Vad har andra med det att göra?

Vi har ingen aning om hur mycket en familj får kämpa med att få barnet påklätt varje morgon. Hur mycket de föräldrarna får slita sina hår för att barnet över huvudtaget ska komma upp på morgonen, få i sig lite näring så barnet fixar en hel dag i skolan.
De kämpar antingen för att barnet i sig har det lite knepigt, eller för att föräldern själv har det lite bökigt att få ordning på sig och sina egna kläder.
Det andra ser är bara en familj som allt som oftast kommer för sent.

Det finns alltid en orsak.

Det finns familjer som alltid tackar nej till bjudningar, kalas och sådana härliga tillställningar. Eller inte bjuder in till några hemma hos sig själva.
Härliga för vem, kan man då fråga sig.
I familjer där barn mår dåligt av för mycket folk, där barnet inte fixar för många intryck på samma gång. Där det högljudda gör så att barnet får ångest och känner illamåendekänslor är just såna tillställningar inga härliga tilldragningar.
Det andra ser är bara tråkiga människor som aldrig vill vara med, eller som aldrig bjuder på mat själva!

Det finns alltid en orsak.

För barn som saknar en egen inre "motor" är tillfällen där det krävs att ta eget initiativ en hel mardröm. Att komma igång med uppgifter känns helt övermäktigt utan nån som puschar. För barn som bara fixar att lyssna på en instuktion i taget är många situationer rena fasan.
Det andra ser är bara en lat unge som alltid glömmer läxan, är bekväm eller stör andra.

Det finns alltid en orsak.

För ett barn som är en duktig skådespelare är livet en hård prövning. Att alltid försöka passa in. Vara som alla andra. Att inte sticka ut. Väl hemma där barnet känner trygghet, kärlek och närhet tillåter sig barnet att fullkomligen krascha med familjen som plank runtomkring.
Det enda de andra ser är en kille eller tjej med ett ständigt leende på läpparna.

Det finns inget barn i världen som vill misslyckas.

Jag tror alla barn behöver bli sedda, bekräftade och få höra att de duger. Jag tror alla barn gör sitt yttersta vare sig de har någon form av diagnos eller inte. Alla vill vi känna att våra föräldrar är stolta över just oss.

Även barn som faktiskt är vuxna.

Alldeles genomsvett efter dagens Pilates-träning. Nu kör hon hårt med oss!