En natt

En natt har förflutit. Och mycket har hänt.
Min tolvåring fick för sig att ut och gå där nån gång vid 03-hugget. För andra natten i rad. Annars var det ett tag sen nu.

Under sin vandring hann han med att väcka 75% av familjen och att tappa bort sitt täcke.
Täcket hade han lagt på nåt bra ställe och sedan gick han och lade sig så gulligt bredvid sin brorsa.
Brorsan tröttnade på att ha honom där så storebror tog sitt täcke och lade sig i den sängen som var ledig. Alltså lillebrors.

Lillebror låg där alldeles ensam i storebrors enorma säng och utan täcke. Han frös och började åter sin vandring.
Efter en stund stod lillebror vid sin egen sängkant och väckte upp storebror en gång till.
Då tröttnade storebror och frågade rätt ilsket:

"-Är du vaken? Eller vad håller du på med?"

Då gick sömngångaren vidare in till min sängkant.
Vid den tidpunkten hävdar han med bestämdhet att han är vaken.
Men jag undrar jag.

Jag tog lillebror i handen och följde med honom till hans rum.
Vi gick förbi storebrors rum och den synen jag såg där inne var så uppgiven att jag inte kunde låta bli att skratta.

Storebror satt på sängkanten och vilade huuvdet i händerna med armbågarna på knäna. Han gned sig i ögonen och undrade om hans säng nu var säkrad. Jag lovade det.

Klockan var väl sisådär tre och jag och lilleman gav oss ut i huset på operation "leta täcke".

Till slut fann vi det.
Det låg i en hög under storebrors skrivbord.

Jag stoppade om mina killar och gick in till min säng där 25% av familjen forfarande inte hade inte susning av vad vi andra
höll på med.

I morse fick jag besked av min pappa att hans mamma, min farmor Sylva, tog sitt sista andetag 01.29 inatt.
Alla hennes barn, sex stycken, var på plats och fanns i hennes närhet.
De sista fyra månaderna har hon varit riktigt dålig och bott hemma hos sin ena dotter.
Det var där alla var samlade inatt och väntade. Allt var lugnt och stilla och farmor vågade släppa taget.

Jag har hennes sprudlande, livsglada isblåa ögon i mitt minne och där kommer hon alltid att finnas.

Kanske det var det som sömngångaren i natt hade på känn.....