lördag 20 augusti 2011

Liten men stor.

En märklig känsla inföll sig igår när vi satt på en restaurang och åt middag.
För övrigt en meny på endast estniska.

Jag kände mig så himla liten i världen. Ingen människa i Tallinn vet vilka vi är. Ingen vet att vi finns.
Liten och ynklig liksom.

Och precis samtidigt kände jag mig stor. Att jag verkligen satt där. Att jag faktiskt har flyttat utomlands känns stort.

Om ni förstår hur jag menar?



2 kommentarer:

  1. Jag kan förstå din känsla.
    Jag saknar dig Ingela <3 kram Elisabeth

    SvaraRadera
  2. Saknar dig med, Elisabeth! Hoppas allt är bra med dig i familjen. Kram så länge.

    SvaraRadera