Jag fattar

Maken stressar hem från möte på jobbet nu en fredagseftermiddag.

Jag ser framför mig hur han tokkör mellan alla filer för att tjäna sekunder på vägen hem.
Jag säger till honom att han inte behöver stressa hem för att hinna köra en son + två kompisar till fotbollsträningen och sen på vägen hem därifrån ta med sig en son hem som då har tränat färdigt.

"Du behöver inte stressa. Jag fixar körningen!", säger jag i telefonen.

"Mmm, jag vet... Men jag kör hellre än ställer mig och förbereder maten...."

Det var där skon klämde alltså.

Då är det ju lika bra att han fortsätter körningen sen när det är dags att hämta de tre stora killarna vid halv åtta.

Så slipper han ju disken oxå, menar jag.
Och så kan jag sätta mig i soffan och ta ett kallt glas rose'.

Så säger vi.
Trevlig hela på er allihopa!!

Nehä.
Så blev det inte alls märker jag nu en timme senare.
Det är visst Tjeckien-Danmark på TV.
Jag åker och hämtar tre svettiga 15-åringar.

Och tar disken.