"Älskling, har du tid att stryka några av mina skjortor idag?"

En skön och härlig vårpromenad i Shnelli Park. Träden har så sakteliga börjat knoppa även här i Tallinn. Det har tagit sin lilla tid, men nu börjar naturen visa sina enorma krafter.  Det knoppas och det växer så det nästan syns för varje dag.

Jag bara älskar våren!

Efter promenaden satte vi oss på Rådhustorget mitt i solen. Tog av oss jackorna och beställde in varsin kaffe. Bara att kunna sitta med näsan mot solen, ta av sig jackan och dricka en kaffe är rena rama lyckan. 

På borden bredvid togs det in öl och lite annat än kaffe. Klockan var ju iallafall 9.55.

Notera det svarta huset bakom Therese. Där skulle jag vilja göra ett litet besök. Det ser så himla mysigt ut.

Här satt jag och Therese och väntade in tiden, kan man säga. Vi skulle nämligen till Svenska Ambassaden och till det svenska Residenset för en "coffee morning" hos Lisbeth Palmstierna, Ambassadörens fru. Men vi var en smula tidiga. Så vi tog helt enkelt en kaffe i väntan på det andra kaffet.

Ambassaden och Residenset ligger i samma hus. En fantastisk byggnad och enligt Fru Palmstriena så är Ambassaden i Tallinn den tredje vackraste Ambassaden som Sverige har utomlands. 

Vad vet jag?

Knackeliknack på dörren. 

Fru Palmsierna hälsade oss alla välkomna hem till henne. Vi var ca 36 kvinnor och vi hade hela salongbordet fullt med godsaker. Två servitörer gick sedan runt och fyllde på våra koppar med Tre kronor emblemet på.

Mikaela från USA och Therese.

På varje "coffee morning" så är en talare inbjuden. Denna onsdag var det den Irländska Ambassadörens fru som ville tala. Hennes ämne var " Faith and reason". 

Om att vetenskapen är otroligt viktig för oss människor. Men vetenskapen har inte känslor eller tankar. 

Och att vi kort sagt behöver båda dessa som kompletterar varandra.

Hur man än lever, hur man har det. Mycket pengar, lite pengar, framgångsrik eller inte så är det enda viktiga när dagen är slut:

"How much did you love today?"

Hur mycket har du älskat idag?

Det kan ligga nåt i just det faktiskt.

Och på frågan om jag hade tid att stryka makens skjortor idag, så ja. Iallafall nu på kvällen. Tid finnes, men ingen som helst lust. 

Jag gör det för att jag älskar honom och för att han just nu sitter med en av sönerna och hjälper denne med hans matteläxa. Det är väl kärlek?