Jag lämnade killarna i skolan precis som vanligt vid 08.15. De hoppade ur och jag åkte till Hotel Olympia där jag skulle träffa Charlotte och Therese för en snabbfika. Sånt hinner man också med nämligen.
Jag skulle hämta Calle halv tio, Charlotte skulle till frissan kl 10 och Therese hem och plugga. Alltså var det för två av oss iallafall ingen ide att åka hem mellan drop-off och tiden vi hade att passa på förmiddagen.
Så en fika blev det. Jag hann till och med en latte innan den riktiga fikan, medan jag väntade på mina vänner för jag var ju alldeles tidig.
Halv tio hämtade jag Calle. Han har vuxit så enormt sista halvåret så hans kroppsdelar hinner inte helt med, kan man säga. Han har ont i ljumskar/höft och det har visat sig efter ett besök hos en fysioterapeut att hans hålfot inte orkar hålla uppe hela hans kropp just för tillfället. Vilket gör att hans hålfot sjunker ner, vilket gör att hans knän dras inåt, vilket gör att hans höfter dras inåt. Därav smärtan han känner.
Kan iallafall vara så. Som massör känner jag att det låter helt vettigt. Igår ringde jag ett nummer jag hade fått av fysioterapeuten för att boka en tid för inlägg i hans skor.
Ida klockan 10.00 skulle vi vara där. Fick en adress, Turi 6. Here we go again, tänkte jag.
Men via min app på telefonen gick det ju hur galant som helst att hitta.
Ett grått, oansenligt hus nånstans i Tallinn. Skylten visade att vi var rätt. Hade jag kommit till en liknande byggnad i Sverige hade jag aldrig gått in. Men här gör jag det. För det är så här det ser ut.
Calle fick ställa sig på en fotplatta ca tre minuter, sen var det klart. Om en vecka kan vi hämta inläggen.
Det gick så fort att vi var klara innan vi skulle ha varit där. Nån som är förvånad? Så är det när man är ute i god tid. Och eftersom det gick så fort så hann vi med en fika innan jag lämnade tillbaka honom till skolan på Tallinns billigaste fik, Pagaripoisid. Två halvliters dricka, två nybakade kanelbullar för 2,90 Euro. Ca 23 kr.
Efter att ha lämnat av honom så drog jag vidare till Rimi för att handla lite. Och sedan var det dags för lunch på Koshi. Therese kom mellan pluggandet vid halv ett och vi tog oss en gemensam matstund.
När klockan var 14 kom jag tillbaka till skolan. Idag skulle Adam göra sitt nationella prov i svenska via Sofia Distans. Med mig som hans handledare under 80 minuter satt vi ett rum som jag hade bokat med rektor redan veckan innan sportlovet.
Sedan åkte vi hem på Tallinns fruktansvärt dåliga vägar. Förstår varför många kör stadsjeepar.
Lilla Vit får slita hårt på dessa vägar. Och det är alladelels otroligt synd om alla gångare på trottoarerna som blir nersköljda med allehande gatuslask när bilisterna inte har en chans att väja varje gång.
Och på slutet av vägen, längst där framme så lös det nåt gul/orange.....vad är det den heter nu igen?
Det var så länge sen den visade sig så jag har glömt bort vad den heter.
En heldag i stan blev det helt enkelt. Och tack vare två glömska människor i den här familjen denna dag har jag kört sträckan skolan - hem och tillbaka ca fyra ggr under dagens lopp.
Men det är en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar