"Nobel By Heart"

Min kompis Charlotte startade förra året ett företag med en av sina danska vänner.
Tillsammans ville de tillverka och sälja scarfs i olika färger och kvalitéer.  Allt från silke till bomull. Dessa driftiga och duktiga kvinnor har lyckats enormt bra och har affärer som säljer deras produkter  vad jag vet i både Tyskland och Danmark. Vinterkollektionen till nästa år kommer till och med att innehålla fler produkter än scarfs. Håll ögonen öppna för märket "Nobel By Heart". Snart i en butik nära dig.

De åker till och från till Indien där de har sin produktion. De åker på mässor, nu senast i Berlin, lite då och då. De är duktiga och deras scarfs är så snygga.

IWCT har varje månad en sk "Coffe morning" på olika ställen dit den som vill kan anmäla sig. Till varje kaffe-träff kommer en föreläsare som berättar något eller som visar något.
Idag hade Charlotte bjudit in oss allihopa hem till henne. För att prata om hennes företag och deras produkter.

Charlotte bor ju i samma område som jag så denna gången hade jag verkligen nära.

Så fina. Så sköna.

Jag beställde två stycken underbara  scarfs. Eftersom typ allt innehåll i min garderob är svart så vill ejag ha en med lite vårfärger.

Och sen blev det iallafall en som var svart. Eller mest grå faktsikt. För säkerhets skull, kan man säga.

Väsk-parkeringen

Fågelbordet. :)

Vi var idag ca 22 anmälda kvinnor som dök upp. 

På det enorma köksbordet stod en fantastiskt fin och dignande kaffe-buffe och väntade på att vi alla skulle hugga in. Innan själva presentationen började. Och som vi huggde in. Allihopa. Jag stod en bit ifrån en stund och bara iaktog skådespelet. Med alla dessa kvinnor runt detta bord såg det ut som om ett fågelbord med alla fåglar runtomkring. Med detta kackel. På alla möjliga språk.  Har sagt det förut, och jag vill säga det igen. Det känns så häftigt att höra all denna blandning. Ryska, tyska, svenska, danska, engelska. Och vi är ju så olika. En del känner fortfarande inte igen mig, utan vill ta i hand och presentera sig för sjuttioelfte gången. Några kvinnor ser man bara en gång och aldrig mer. Andra är gamla kändisar. 

Kanske min mat blir lite godare med denna?

En annan kompis, Eva, hade med sig väskor och förkläden med IWCT's logga på som hon sålde.

Jag högg in på ett svart, så klart, förkläde. 

Och jag tänkte att om jag har ett så här snyggt förkläde så kanske maten liksom blir kanon av bara det. 

Av liksom själva förklädets magiska närvaro.

Fin logga va?

Det tog några besök på denna restaurang innan jag insåg vad som hängde på väggarna.

Efter förmiddags eventet åkte vi svenskor till restaurang "Koshi" nere vid hamnen för en planeringslunch. Vi håller på att förbereda för en dag i barnens skola som heter "International Day".

En skoldag där de länder som är representerade i skolan kan visa upp sin mat, och sen ha en liten aktivitet som är förknippad med just sitt land. Självklart är detta endast genomförbart med föräldrars engagemang .

Och så går alla elever i en lång parad bakom sitt lands flagga och det är så himla pampigt.

Vi kom fram till vad det svenska rummet ska fixa för aktivitet och vad vi ska bjuda på för mat. 

En hemlis!