För ett tag sen damp det ner ett meddelande i min mailbox. Från min söta, fina guddotter. Som för övrigt även hon förresten fanns med i meddelandet.
Nån var snabb med sin stora feta kamera just i detta ögonblick mellan mig och Gudis en Midsommarafton i början på 90-talet.
Lovely!
Själva fotot är ju helt underbart egentligen. Vi hjälps åt att hålla i paraplyet och hon håller i sitt goda kex. Ren glädje.
Kanske är det förresten den fuktiga luften som gjorde att mitt enorma självfall hade det lite bökigt att hålla sig rakt?
Grejen är att jag kommer fortfarande ihåg skorna jag har på bilden. Samt de långa, svarta strumporna. Som var så coola. Och jag tror att det står IFK Täby på tröjan. Vilken flashback!
 |
| Haha! Tur att en av oss är söt som sockervadd. |
Vi är ganska röda iallafall.
Så såg hon ut.
Mina barns mamma. Min makes fru.
Så roligt!
Bästa guden!
SvaraRaderaMys!
Raderadet där var ju ett jättekul inlägg! kram på dig och din guddotter som jag inte har träffat, men jag har träffat hennes mamma. på din möhippa.
SvaraRadera:)
RaderaDu träffade henne även på vårt bröllop.
ja det gjorde jag. var dock ganska upptagen av att vara nervös den fina och minnesvärda dagen p g a vissa åtaganden. så det mötet minns jag tyvärr inte lika starkt. förresten, vad är det för skillnad på enormt självfall och lockigt hår? var går gränsen liksom? kan man säga att den gränsen är "hårfin" ; ). kram på dig.
Raderajaha, du menar att du hade lite att tänka på den dagen? :) Du var fantastisk!
Radera"Hårfint" var ordet!
Kram tillbaka MImmi!
Haha! Vilket härligt inlägg. Vad gäller "före och efter" bilden så är det ju i stort sätt ingen skillnad alls förutom att guddottern möjligtvis har blivit något längre... annars ingen skillnad.... =)
SvaraRaderaKram / Soffi
:)
RaderaVisst är det roligt!
Ja, hon har blivit riktigt lång, Gudis.
Och jag jobbar fortfarande med mina väldiga lockar.
Ååååhh, jag saknar dig! <3
SvaraRadera