Slog upp ögonen.
Fick en godmorgon puss av maken. Som sen drog till jobbet.
Gick ner till köket.
Tänkte sätta på tevatten. Samtidigt som jag slog på vattenkranen tittade jag ut genom fönstret. Stannade upp mitt i rörelsen. Blev bara stående. Med vattenkokaren i handen.
En helt magisk värld utanför.
Havet som alltid har legat där ute tidigare, fanns nog men syntes inte. Himlen som oxå alltid har varit där, fanns nog men syntes inte.
Himmel och hav gick liksom ihop i varandra och bildade något som kändes som Världens ände.
Fanns ingen gräns mellan planet och atmosfär och det kändes som om jag stod och försökte sätta på te i något som liknade Ingemansland. Helt sagolikt!
Just där och då hade jag inte blivit förvånad om självaste Captain Jack Sparrow hade dykt upp från ingenstans, med The Black Pearl i spetsen, och undrat om jag hade haft kaffet klart.
Det hade liksom känts just då som den mest naturliga händelsen i hela världen.
Och vilken start på dagen det hade varit!
Bäst att sätta på hurran!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar