En helgdag i Sverige nuförtiden.
Mysigt initiativ, känner jag.
Vi är inte riktigt i norrmännens kaliber ännu. Men kanske är vi på väg mot något liknande.
Eller inte.
Man undrar ju lite iochförsig när blicken alldeles nyss föll på firandet från Skansen.
Tjoho! Vilken fart! Och vilken fläkt. Fest och glädje.
Prins Daniel känner nog att "wow, här ska jag sitta nu varje nationaldag i resten av mitt liv! Jippie!!"
Eller inte.
Här i Tallinn har vi inte firat så värst mycket faktiskt. En liten träflagga på köksbordet samt en inbjudan till
Svenska Ambassaden att tillsammans med ambassadören och hans fru samt andra svenskar och andra ambassader
Fira vårt lands nationaldag.
Killarna fick välja själva om de ville följa med eller inte.
De valde annat att göra.Typ fotbollsträning och kompis.
Så jag och maken fick helt enkelt åka och mingla själva.
En ny fas i vårt liv. Att bara vara vi.
Inga småbarn längre. Till hösten har vi två tonåringar i huset.
Jösses!
Vi fick avnjuta lite snittar, lite småplock,
Välkomstdrink, svenska köttbullar, vin till de som önskade.
En vacker kör sjöng både den svenska nationalsången och den estniska.
Sedan var det dags att ta Herr Ambassdören i hand och tacka för att vi hade fått vara där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar