söndag 20 november 2016

Ibland är det dags att bara trycka på paus

Efter en  period som har varit en aningens för hektisk för att det ska kunna kallas hälsosamt så tog min man med sig sin fru ut på ett litet äventyr för ett dygn. 


Nu kör vi!


Efter tre timmars bilfärd checkade vi in på Upper House, Gothia Towers i Göteborg. 


En liten färsk blomsterkvast handfatet.


Kuddar, kuddar. 
Älskar kuddar. 
Och så låg det en Kudd-meny på nattduksbordet. 



Bara att önska vilken sorts kudde man ville ha så kom de ner med den. Vi struntade i det. Var rätt nöjda ändå. 


Lite rast, vila innan det var dags att ta apostlahästarna för ett par timmar på stan. 


Feskekörka. 


En liten lunch  på Kajutan. 
Fisksoppan från himmelriket. 
Sen orkade vi promenera ytterligare en stund. 
Victoriapassagen, Vallgatan, Kungsgatan,  Avenyn. Och så ner till Nordstan. 
Sen var det dags att bege oss tillbaka till rummet. 
För ombyte till morgonrock och badtofflor. 


Spa ett par timmar. Bad både inomhus och utomhus. 50 meter över marken, hängandes på väggen. Bastu som är bra för andningen och bastu som är bra för matsmältningen. Herregud!


Skrubb av kroppar på varma lavastenar. 
Regnskogsdusch. 


Lagom mosiga ett par timmar senare tog vi oss en promis till Hotell Dorsia. Där vi hade bokat bord till 19.30.  Hotellet ser inte så annorlunda ut från utsidan dagtid. Men nåt händer när mörkret lägger sig. 


Ett ställe så fullständigt och totalt så mycket utöver det vanliga. 


Foajén. 
Man stannar och bara tittar sig omkring. Och hela ansiktet börjar liksom att le. Det går inte att hålla sig. Enormt fascinerande. 


 Han är så stilig min kille. Om några dagar har jag haft chans på honom i 21 år. Något av ett personligt rekord måste jag ändå säga.


Vi beställde in deras Avsmakningsmeny. Det här är rätt nummer 3 eller 4. Av 11. En sotad liten havskräfta på lite morotspuré. 


Asså. Vi satt här i de här stolarna i ca tre timmar och bara åt. Och åt och åt. 
Rätterna tog liksom aldrig slut. Det kom bara in nya hela tiden. 
Vi åt så enormt mycket god mat. Och vi drack så enormt goda viner att det inte var klokt nånstans. Och det tog såå lång tid. 


Foajén. Som det andades det gamla Paris. 


Restauranggäster överallt.






I väntan på taxi tillbaka. 


När vi kom upp till rummet hade nån redan varit där och bäddat upp åt oss. Hyggligt. Och lagt varsin chokladbit på  nattduksbordet. 


Och dragit för gardinerna. Och lagt en handduk för fötterna nedanför sängen. 
God natt. 

God morgon. 


Hotellfrulle. 
Som man äter läääänge. Herregud så himla härligt det är. 


På kvällarna serverar de Fine Dine på den här restaurangen. Som till och med har jobbat in en stjärna i Guide Michelin. 


Vi. 


Och finns det nåt gosigare och lyxigare än att krypa ner under täcket igen när man är sådär härligt proppmätt efter den låååånga frullen. Tror faktiskt inte det. 

Snart är det vardag igen. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar