söndag 18 maj 2014

Landkrabban goes havskrabba

Kom till stugan på fredagskvällen.

Snillen spekulerar

Efter en stund hittade jag dessa två sittandes här. Det såg så himla mysigt ut. 




Reflektionerna i glaset.



Morgonsolen gör sitt upptåg på den här sidan av vårat hus. Som jag önskar ett litet mysigt morgonkaffedäck just här. Skojade med maken om det och sa att om jag skulle "få över 100 likes på just den här bilden på facebook så har han lovat mig ett kaffedäck just här". 
På drygt en timme hade jag över 100 likare.  Tack alla ni snälla som tryckte på likeknappen. Ni har hjälpt mig på traven. Kankde det blir ett kaffedäck vad det lider. :)


På lördagen packade vi både mat-och-fika korgen för en heldag ute til havs. På med flytvästarna och så gav vi oss ut.


Vår första riktiga uppgift var att hitta nånstans att tanka. Loftahammar eller Västervik valde vi emellan. Det blev Västervik.



För att komma dit var vi tvungna att passera Gränsö Kanal. Där var det inte så brett. Och få möte här blev lite svettigt men det gick galant.


Till slut hittade vi platsen för att tanka.
En ensamseglare la till på bryggan alldelels före oss. Han hjälpte oss en smula med att ta emot ena tampen, sen klarade vi det själva. Ensamseglaren hade gjort det förut, kan man säga. Men även han har varit nybörjare en gång i tiden.


Nöjd och belåten tittade jag på.


På vägen tilbaka åkte vi till den sk Lagunen. En naturhamn som vi hittade förra året med vår lilla båt. Dit tog vi oss dock med livet som insats förra året, för man visste aldrig om motorn skulle ta oss tillbaka hem eller inte. 

 Här ligger det ofta flera segelbåtar och myser. 
Vi la till och packade ur.


Vet inte vad det är riktigt. Kan inte hitta det rätta ordet på det. 
Men jag tror att frihet kommer närmast att förklara känslan. Att ta sig vart man vill. Att hitta platser vi inte har sett förrut. Lägga till. Och bara vara.

Bästa lördagsmyset

En klippa. En man. Ett glas vin till mig. Fint.




Ibland är det inte så svårt att andas.



Fånga dagen!

Tänk att tjejen som blir så lätt åksjuk inte har mått illa en endaste gång ännu. 
Kanske det blir en havskrabba av den här landkrabban. 
Det är aldrig för sent att ändra sig.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar