Det finns så mycket att lära

Varje dag lär man sig nåt nytt. Om man vill. Livet har alltid nåt nytt som vi kan lära oss av.

Just den här helgen har vi ägnat oss åt lärande vad gäller att vara båtägare.

Vi har lärt, lärt och åter lärt oss en massa nytt.

Hur man lägger till, vilka knopar som gäller vid förtöjning, öva knopar, var ligger fendrarna bäst, att få upp kapellet, ankra, leka lite med ekolodet, förstå plottern.....ja, det finns en hel del att lära.

När maken åkte tillbaka med trailern i fredags till Tranås så kom det ytterligare en bil med båt på släp till vår brygga. Jag sprang ner. Ville kolla hur de tänkte göra. Lite Nicke Nyfiken. 

Bara genom att titta på andra kan man lära sig. Massor faktiskt. Den här killen som kom med sin bil och kärra  hade gjort det här förr såg jag i ett ganska tidigt skede. Han skötte hela sjösättningen själv och  hade sin svärfar på bryggan, och den svärfarn hade även sin svärfar också på bryggan. Tre generationer alltså, varav den yngste var den enda som jobbade. Man kan även säga att killen som sjösatte var svärson till en av herrarna på bryggan. Och den herren var även han svärson. Till den äldsta på bryggan. Och svärfar modell äldre var där även när vi la i våran tidigare på förmiddagen.

Bara såna familjekontallationer kan man lära sig.

Just här hittade vi lä och det blev skönt

Solen lurade oss även igår lördag en smula med sina strålar och vi trodde att det var varmt och skönt ute. Men det var det inte.

 Med underställ och dunjacka på var vi ute ändå ett par timmar. Hoppas på lite behagligare turer senare i vår och sommar. 

Självklart hade vi även med oss en fikakorg. Vi hittade till den sk Lagunen och la oss helt stilla. Där var det lä. Vi stängde av motorn. Fällde upp bordet och tog fram fikat.

Jo, men här kan jag ligga istället för i vassen i sommar

På kvällspromenaden senare på kvällen låg Svansjön precis framför våra ögon. Vackert.

I morse vaknade jag och store sonen först i familjen. Vi bestämde oss för att ta en liten prommis innan frukosten.

Vi gick ner till bryggan.

Och se. Där låg båten kvar. Knoparna funkade visst. Mina gamla scoutkunskaper  (ca 30 år sen ) har kommit väl till pass just nu.

Grannbåten köptes visst förra året, av den där svärfadern modell yngre. På samma ställe där vi köpte våran. Av samma säljare. Och nu ligger de bredvid varandra. Och gnuggar sida. Kompisar.