söndag 14 december 2014

En fantastisk vecka med hela Hörvet!

Lördagen den 6 december landade vi 20 stycken förväntansfulla individer på Las Palmas flygplats. En resa vi alla sett fram emot sen i april/mars nån gång. 
Den yngste resenären endast tre år ung och den äldste skulle just fylla 70 dagen efter vår ankomst.

Och med det sagt så räknade jag lätt ut att att jag är den fjärde äldste i hela Hörvet. Också en insikt.



Den här utsikten skulle vi leva med i en hel vecka. Inte så jobbigt.

Och för er som orkar följer här nedan det längsta inlägget jag någonsin lag ut.



Den första morgonen alltså söndagen den 7 december tog jag och maken oss en tidig morgontur längs stranden. Overkligt vackert med en soluppgång över Atlanten.



Man blev mållös. Fanns inget mer att tillägga. Än magiskt.


Finaste svärfar!
På söndagen fyllde även denna man 70 år!

Och det ville han och hans fru fira med hela sin familj, vilket denna resa blev resultatet. 
Han är make till en fru. Han är far till fyra. Han är farfar till fyra. Han är morfar till sex. Han är svärfar till fyra.




Skönsång. Skål och jubel.






Calle och Olle firade farfar!


Vi var ett ganska så stort sällskap och det här långbordet blev nästan som "vårt" under hela veckan.
Hotellet bjussade på mousserande vin och tårta denna kväll.



Kusiner i alla åldrar hade roligt med alla telefoner som fanns tillhands överallt.


Olika aktiviteter som passade alla i sällskapet fanns på denna Blue Village Resort Playa Feliz, som visade sig vara Fritidsresors största anläggning i hela världen.
Beachvolleyboll klockan 11.00 varje dag tex. Och vi var så många att vi bildade ett helt eget lag.



Finnarna som hade varit på hotellet en hel vecka innan oss gav ett tufft motstånd hela veckan, men till sist fick de bita i sanden. Sista dagen åkte de på stryk. Tre ggr på raken till och med. 



Svett och solkräm gjorde att sanden fastnade en smula när man offrade sig för laget.



Publiken varierade en aning under veckan. Ibland var det lite roligare att bada i poolen eller kasta sten i havet för en del. 



Havet visade sig vara varmare än poolerna. Och jag badade! Så jäkla roligt! Alltså dyka i meterhöga vågor. Hur kul som helst.




Rätt cool tanke ändå att veta att på andra sidan det här enorma havet ligger Marocko. Och på andra sidan av öns strand ligger havet helt öppet ända bort till Florida.



I den här poolen var det iskallt. Och Olle, Calle och Adde fick därför ha den helt för sig själva. 


Och så lite baechvolley igen.


De här soluppgångarna. Fick inte nog. Här satt jag många morgnar. På en klippkant. Alldeles ensam och alldeles själv. En egen stund helt bara för mig.



Gången till och från vårt rum var en fin väg att strosa lite på.


Plask plask!


Fotboll klockan 17 var det varje dag för den som ville och även här bildade bara vi ett eget lag.




På torsdagen bestämde vi oss för att lämna hotelkomplexet och ta en lång promenad till Playa del Ingles och Maspalomasöknen. Och det blev en lååång promenad.





Vätskepaus

Vår äldste



Och där! Efter att ha gått och gått och gått så kom den äntligen som en hägring. Öknen.




Vår yngste





Sen snabbt med taxi tillbaka till poolen. Och det kan jag förtydliga en smula. Även om det fanns massor av aktiviteter för de som ville, så fanns det även massor av tid för den som bara ville vara. Också. Vilket passade mig.


Tonåringarna provade på att dyka för första gången i sina liv. 


Poolhäng

Vattenpolo mot danskar som inte hade spottat i glaset under dagen.



Farfar arrangerade spontant en pingisturnering inom Hörvet. 


Adde fick möta sin gudfar i slutspelet där gudfar gick vidare till semi mot Stålis.



I slutspelet blev det på den andra halvan en far -mot -son match i semifinalen till Calles stora ickeglädje. Där pappan gick vidare till final  och vann hela turneringen. Han fick en Canarias-keps.


Kvällarna på väg hem samlar jag i minnet

Stena-Quisset
Alla 20 i hela sällskapet hade med sig varsin personlig fråga med en tillhörande/matchande bild till till  70-åringen. Fyra-fem frågor ställdes varje kväll på powerpoint och det blev nästan som en Här är ditt liv-stund för jubilaren liksom varje dag.


Alla sex hade med varsin fråga till sin morfar

Vissa frågor var riktigt roliga och svaren desto roligare 


Ytterligare en magisk morgon


Att kasta sig ut i meterhöga vågor är ju helt klart förenat med total livsfara. Med underströmmarna, överströmmar, sidoströmmar och alla möjliga andra sorters strömmar vet man inte riktigt vad som är upp och vad som är ner när man är mitt i hela vågen. 

Men det är ju barnsligt roligt. Om det handlar om hanterbara sådana såklart. 
Och badkläderna man hade på sig när man dök i fick man lite snyggt rätta till en aning innan man ställde sig upp. För de satt inte där de satt innan.






Som jag ska minnas detta.  

Sista kvällen.

Sista morgonen 
En fantastisk vecka gick alltför snabbt mot sitt slut.

Ett stort grattis till min finaste svärfar på din 70 årsdag.
Och ett stort, stort tack för en magisk upplevelse tillsammans med hela ditt Hörve!






TACK!








2 kommentarer:

  1. Så underbart. Tänk att ni alla kunde följa med och vilka fina minnen ni har tillsammans. Hoppas jag kan göra så med min familj någon gång. Kram och God Jul och Gott Nytt År. /Elsa

    SvaraRadera
  2. Ja, tänk att alla 20 kunde hänga med! Det var en häftig upplevelse. Hoppas att du får vara med om samma sak du med Else-Marie.
    God Jul och Gott Nytt År till dig med! :)

    SvaraRadera