fredag 1 augusti 2014

Ibland behövs ett dygn för en själv

I onsdags tog jag Lilla Vit och drog två timmar norrut. Alldeles för mig själv i bilen i två hela timmar då jag kunde lyssna på vad jag själv ville. Det blev P3 Dokumentär, om Knutbydramat. Jösses, vilken såpa det där är. 

Mot Täby i allmänhet och Kyrkbyn i synnerhet. 
Mycket har hänt sen jag flyttade därifrån 1996 och jag har nuförtiden ingen som helst aning om var alla nya vägar går eller slutar. 
Så jag höll mig till det jag kände igen. 

Jag anlände mitt mål hemma hos Ia vid 13-tiden. Med uppdukat bord och en härlig lunch tog hon o vackra, fina Linda emot mig. Hennes yngsta dotter som just fyllt 21. 

Att bara få vara jag för några timmar. 
Så himla lyxigt det är. 

Träffas, prata om roliga saker, prata om allvarsamma saker. Prata om livet. Som är annorlunda för oss allihopa. 



Jag o Ia tog oss en härlig långpromenad. Ner genom kyrkbyn och förbi vår lilla gran som vi gömde oss under när vi hade blandat vår första häxdryck i all hemlighet för en herrans massa år sen. Granen stod kvar och den hade blivit stor. Om den bara visste så nervösa och pirriga vi var just där o då, när den var lika liten som oss för sisådär 20 år sen. 

Till slut hamnade vi på ett fantastiskt pittoreskt litet ställe som heter Skänkstugan. 
Där stannade vi så väldigt länge och hade så himla mycket att skratta om. 
Plötsligt fick vi lite brådis tillbaka där hennes man stod vid spisen och tillagade en underbar måltid visade det sig senare. 


Men först hann vi med ett litet dopp i Ias mammas pool där visst poolbaren var öppen. 


Och så kom hon hem. Mitt fina, vackra gudbarn som snart fyller 23 år. 
I augusti flyttar hon till Gotland för att få göra det hon älskar nästan mest av allt. Att fota. 
Önskar henne allt gott och all lycka till!! 


Och så maten som Martin bjöd på. Helt ljuvlig Pil macarone till förrätt. 
På svenska är det tryffelpasta med pilgrimsmussla. 


Och det är ju ändå lite mysigt när nån har bäddat åt en när man kommer. Känns välkomnande på nåt sätt. 


På morgonen gick vi och åt födelsedagsfrukost på Kardemumma Bageri och firade att Ia fyllde 43. 
Hon är alltså nio dagar äldre än mig. 

Sen åkte jag hem. 
Tack Ia för att jag får vara en del i ditt liv! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar